Allmänt
De vanligaste skadeorsakerna i betong är inträngande vätskor, koldioxid och mekanisk påverkan.
Här är några vanliga exempel:
- Vatten för med sig lösta klorider (havsnära eller tösalter) och orsakar armeringskorrosion och på sikt armeringssprängning.
- Sura vätskor (lågt pH) som t.ex. nederbörd innehåller föroreningar som svavel och klor. Dessa löser upp betongens bindemedel – cement, varpå betongen vittrar och armeringen korroderar. Industrin använder mängder av olika aggressiva vätskor och där är skadeprocessen betydligt snabbare.
- Frost orsakar sprängskador när betongens luftporer är mättade med vatten som fryser.
Skadorna förvärras i kombination med klorider då ”saltvatten” expanderar mer än ”sötvatten”. - Koldioxid från luften reagerar med den släckta kalken i cementen (kalciumhydroxid).
Det orsakar en pH sänkning i betongen och armeringskorrosion uppstår. Denna skadeprocess kallas för ”Karbonatisering”. - Mekanisk nötning sker ofta genom hög belastning av t.ex. trucktrafik, lastning mm. Utöver att ytan slits skadas betongen längs krympsprickor och skarvar.
Eftersom all betong tar upp vätskor och koldioxid genom sitt kapillärsystem, porer och krympsprickor måste den skyddas. Utsätts betongen för mekanisk nötning måste den även förstärkas och repareras om skador redan uppstått. Det finns en mängd skyddssystem av impregnering, hydrofobering, dammbindning, beläggningar, membran och reperationsprodukter. Det är viktigt att man tillämpar rätt system och metod för det specifika underlaget och miljön som betongkonstruktionen finns i.
YtskyddsGruppen har kunskapen som krävs för att analysera riskfaktorer, välja rätt skyddssystem och skydda betongen på bästa sätt.
Artikel